Nyhet! Stiftelsen Affärsvärldens Akademi – andra året och den första alumniträffen!

Stiftelsen Affärsvärlden grundades 1966 genom ett brett initiativ från de ledande svenska bankerna och det svenska näringslivet, för att säkra utgivningen av tidningen Affärsvärlden från 1901, som då kämpade i ekonomisk motvind. Man ville säkra konkurrensen inom näringslivsjournalistiken. Stiftelsen verkar idag fortfarande för utgivandet av Affärsvärlden med sitt fokus på faktabaserade analyser av näringsliv, företag, aktier och ekonomisk politik. Affärsvärlden har 26 år i rad utsetts till bästa affärsmagasin i en undersökning bland börs-vd:ar, finanschefer, IR-chefer och aktieproffs.

Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Stockholms Handelskammare är stiftelsens huvudmän och väljer stiftelsens styrelse.

Under 1980-talet började Stiftelsen Affärsvärlden att ge ut stipendier för att stödja forskning och utveckling av näringslivs journalistik och 2022 beslutade stiftelsen att starta en egen Akademi för vidareutbildning i ekonomijournalistik

Om Stiftelsen Affärsvärlden

Tidningen Affärsvärlden grundades 1901. Näringslivets Tidningsstiftelse bildades i oktober 1966 för att långsiktigt säkra utgivningen av Affärsvärlden.

Huvudmän för Stiftelsen är Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen. Enligt stiftelseurkunden är Stiftelsens uppdrag att ge ut en eller flera tidskrifter som ska utgöra organ för det svenska näringslivet. Uppdraget har senare utökats till att också omfatta stipendieverksamhet.

Namnet är numera Stiftelsen Affärsvärlden och den äger utgivningsbeviset och alla rättigheter och varumärken för Affärsvärlden.

AFV Media med ansvarig utgivare och chefredaktör Peter Benson och vd Josefin Sigedal i spetsen, driver sedan 2020 Affärsvärlden på licens från Stiftelsen.

Om Stiftelsens Stipendieverksamhet

På 1980-talet steg intresset kraftigt för aktier och börsen. Affärsvärlden anpassade sig därefter och lyckades genom insiktsfulla företags- och aktieanalyser i modern form att attrahera både annonsörer och prenumeranter. Tack vare framgångarna ackumulerades ett kapital som sedan stigit i värde och används till stipendier för att främja svensk näringslivsjournalistik. Bland stipendiaterna finns exempelvis ekonomijournalister som vill kompetensutveckla sig eller skapa nya bevakningsområden och bokskribenter med nya infallsvinklar på näringslivsfenomen.

Från 2022 erbjuder Stiftelsen Affärsvärlden ett nytt stipendieprogram för utbildning och kompetensutveckling av intresserade och lovande journalister och andra som bevakar svensk ekonomi.

Den "okända" storyn om Stiftelsens bildande

Det sägs att Marcus Wallenberg, nestorn i svenskt näringsliv som levde till 1982, besökte sin konkurrent Handelsbanken bara en enda gång i sitt liv. Utan det besöket hösten 1966 hade kanske inte Affärsvärlden funnits idag. Vad ville Wallenberg? Jo, han ville få med sig Handelsbanken på en räddningsaktion. Wallenberg lär ha varit oroad över den negativa tonen hos konkurrenten Finanstidningen och ville se till att Affärsvärlden, som hamnat i en finansiell svacka, skulle överleva.

Och det lyckades. Resultatet blev en stor uppslutning från näringslivet. Totalt bidrog nästan 100 företag med kapital och bildade Näringslivets Tidningsstiftelse i oktober 1966. Stiftelsens ändamål skulle vara ”att främja svenskt näringsliv genom att verka för utgivande av en eller flera tidskrifter, vilka utgöra organ för näringslivet i Sverige”.

Det gäller än. Och nu heter vi Stiftelsen Affärsvärlden och våra tre huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen.

Under de första åren efter bildandet drev Stiftelsen tidningen i egen regi. Men det gick inte så bra. Konkurrensen hade blivit tuffare i och med Bonniers introduktion året innan av den mera lättlästa och designade Veckans Affärer.

Men 1973 vände det! En ny generation journalister tog över och gjorde en smärre revolution och började med bilder! Det hade inte behövts tidigare, tyckte man. Tidningen blev nu modern och läsvänlig och lockade nya läsare. Chefredaktören hette Ronald Fagerfjäll.

Och på 80-talet vaknade ju börsen till liv, aktieintresset steg, prenumerationerna ökade och annonserna slog i taket. De som var journalister på den tiden fick slita hårt för att fylla tidningen med artiklar så att tidningen inte skulle klassas som bara ett reklamblad.

Det var kanske inte så konstigt att journalisterna ville ha en bit av kakan. Efter förhandlingar gick Stiftelsen 1984 med på att gå över till att arrendera ut rättigheterna att driva Affärsvärlden till journalisterna, som bildade ett eget bolag med det ödmjuka namnet Hannibal.

Klang och jubel alltså. Men vi vet ju vad som hänt sedan dess. Bank- och fastighetskraschen 90/91, dot.com-bubblan 2000 och den globala finanskrisen 2008. Och en brutal branschomställning triggad av digitalisering och ändrade medievanor.

För tidningen Affärsvärlden blev det flera byten av arrendetagare och strategier. Affärsvärlden höll dock fast vid sin kärna med kunniga samhälls-, företags- och aktieanalyser och klarade omställningen.

Efter en lång period med arrendetagaren Alma Media, sa Stiftelsen i juni 2019 upp det avtalet och i mars 2020 kunde i stället Peter Benson och hans team ta över utgivningen. Stiftelsen menar att den nya licenstagaren tolkar sitt uppdrag på absolut bästa sätt, med kunskap, insiktsfulla och vassa analyser blandat med intelligent humor.

Vi står nu åter inför en svår tid i samhället. Förakt för fakta och kunskap, tidvis misstro mot marknadsekonomi och fritt företagande är stora utmaningar. Nu mer än någonsin behövs Affärsvärldens röst, som med sin faktakunskap kan diskutera dessa viktiga frågor, på både djupet och bredden, om hur jobb och välfärd skapas. Vi som står på näringslivets sida behöver berätta hur fri företagsamhet och individer, som tillsammans utgör marknaden, gagnar Sverige. Vi behöver förklara hur en samhällsekonomi fungerar, betydelsen av välriktade incitament och stabila förutsättningar, som till exempel säker elförsörjning och förtroende för det offentliga.

Självklart har vi alla som tror på demokrati och marknadsekonomi också ett ansvar att vara goda ambassadörer. Affärsvärlden ska granska och syna beslutsfattare, politiker och företag, analysera företag och omvärld. Med Affärsvärldens journalistik sätter vi viktiga frågor under lupp.

Affärsvärldens räddare på 1960-talet tog initiativ för att främja viktig ekonomijournalistik. Hjälp oss fortsätta det arbetet genom att prenumerera eller annonsera, läsa och dela Affärsvärldens artiklar!